Arne Larzon
Konstnär

1914-03-25  -  2000-08-17


Sidan uppdateras regelbundet.

Arne var medlem i Göteborgs konstnärsklubb från 40-talet till 2000
http: www.ramverk.se/majnabbe

Arnes Credo:
"Värmen ljuset innerligheten"
"Färgen finns i ljuset"



akvarell Tjörn
(klicka på akvarellen ovan för att se den större)


Arne i sin ateljé 1969  
foto Ann-Christin Larzon

                                                                                                  För frågor mailadress till Larzons familj annchristinlarzon (at) gmail.com

Galleri

Prosa o Lyrik

Om Arne Larzon

Länkar

Minnessida om Arne


 



Utbildning:
The National Academy, New York, 1931-33.

Valands konstskola 1933-37 (Sigfrid Ullman)
Studieresor: USA, Afrika, Spanien, Grekland, Portugal, nordiska länderna. 

Representerad: Moderna Museets samlingar Stockholm samt Göteborgs Konstmuseum

Litteratur: ur Natur och Kulturs KONSTNÄRSLEXIKON:
Larzon, Arne, f. 1914 i Göteborg.
Målare, tecknare.  Utbildning: The National Academy. New York, Valand. _ Koloristiska landskap från  Bohuslän o Gotland m fri habil pensel- skrift.  Representerad: Nationalmuseet Stockholm

Länk till konstnärslexikonet Amanda: http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=14141


Arne Larzon föddes 1914,  son till Arthur Larsson (Basun-Lasse) som var en skicklig musiker,
anställd på Göteborgs Konserthus som låg på Heden i Göteborg,
det brann senare ner och då byggdes ett nytt Konserthus vid Götaplatsen.

"Föregångaren till Konserthuset på Götaplatsen låg på den västra delen av Heden
och invigdes 11 februari 1905 med en 55 man stor orkester som spelade under ledning av Tor Aulin.
Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal
och rymde 1285 personer och det var i dessa lokaler som Wilhelm Stenhammar gästades
av kompositörerna Jean Sibelius och Carl Nielsen. Konserthuset brann ner 1928."

Arthur blev uppmanad att åka till New York och provspela vid New York Philharmonic Orchestra,
där han
 fick anställning 1920.
Vid den tiden har Arne berättat att Josef Stransky var dirigent
och några år efter kom Willem Mengelberg och Arturo Toscanini .
http://www.newyorkphilharmonic.org/

Arne och hans mor Emma åkte till New York vårvintern 1921, Arne fyllde sju år under resans gång.
Han har berättat att två handfasta irländska poliser kom för att hämta honom till skolan några dagar
efter de anlänt till New York, Arne kunde endast några få ord på engelska, men lärde sig snabbt språket.
Arnes mor var var en skicklig sömmerska och kunde med stor framgång fortsätta sitt yrke i USA.


Fotot från 1915
Arne och modern Emma f. Johansson
född på Brattorp, Orust
 

 


Arne och hans far Arthur Larsson
född i Skåne

Arne fick hela sin utbildning i USA.  Han berättade med stolthet,
hur han blev utvald vid Princetonuniversitetet att bli Albert Einsteins
unga assistent.  Arne ville bli forskare, men avråddes av sin pappa,
som ansåg att det var en mycket bättre framtid att bli konstnär.
Redan som sjuttonåring började Arne studera konst i New York.
Han reste tillbaka till Sverige 1933, gick först på Otto Friez
målarskola i Stockholm, förlovade sig med en ung skådespelerska,
Ingrid (senare död i cancer). Arne reste senare under året till Göteborg
där han sökte och antogs vid Valands målarskola för Sigfrid Ullman. 

                
                                                                                                                                                                Arne 23 år

 


1934 kom Arnes mamma hit på semester, under denna tid dog Arnes pappa endast 44 år gammal.
Hans mor stannade då kvar här, öppnade syateljé och bodde i Göteborg fram till sin död 1957.
Arne fortsatte på Valand och erhöll Charlotte Mannheimers stipendium och reste till Paris.
Studerade där bland annat hos Leger.


I sitt måleri strävade Arne hela sitt liv efter ljuset, han har berättat  att när han gick på Valands Konstskola,
besökte han ofta Konstmuseet och studerade Rembrandts porträtt "Riddare med falk".
I den målningen fanns ljuset - ett ljus som han sedan skulle sträva efter resten av sitt liv.
Hans motto blev " färgen finns i ljuset"


Rembrandts målning
'Riddaren med falken'


En annan målning som han ofta studerade var:
ett litet landskap av Rembrandts elev, Philip de Koninck,
När han återkom till Sverige från sin vistelse i Frankrike
blev han genast inkallad i det militära. Där fick han bland
annat uppdraget att utföra stora väggmålningar vid
Kvibergs regementsbyggnader, vilka han utförde med framgång.
Dessa målningar blev dessvärre övermålade vid renoveringsarbeten
under senare år.  Kvar finns endast en karta i cafeterian.

Arne målade och deltog i många utställningar med mycket goda resultat.
Han var en mycket skicklig tecknare och porträttmålare, och målade
också med stor framgång modellstudier, landskap och stilleben.
Han tecknade dessutom bilder till kartor för Tre Tryckare och en del
teckningar för Röhska Museet.

1945 vigdes Arne och Gerd Samuelsson och fick två söner
Ronald (död 1974) och Ingvar.

 


Arne
Foto:Ann-Christin Möller 1970

Arne uppmanades att ta namnet Larzon av en konstkritiker i Göteborg, 
då det fanns flera konstnärer med namnet Larsson.
Arne har använt namnet Larsson, Larson och Larzon på sina konstverk.
På 70-talet fick han godkänt att använda namnet Larzon

På 70-talet  gifte Arne om sig med Ann-Christin (Möller) 
som också är konstnär.
 

Arne med dottern Anna-Cecilia,
bredvid sitter Ann-Christin med sonen Anders, året var 1975


Paret fick tre barn tillsammans.
Arne och Ann-Christin deltog ofta i utställningar tillsammans.
Arne var även en duktig gitarrist och vid ett tillfälle fick han provspela för
Segovia, en gitarrist som han beundrade mycket. Han spelade även i radio
en gång. Arne var även mycket intresserad av  vetenskaplig litteratur.

De sista åren av sitt produktiva liv var Arne rullstolsbunden och vårdades
hemma av sin hustru. Men han målade dock ända fram till våren 2000. 


Arne sökte som sagt efter ljuset i hela sitt liv.
1982 blev han bekännande kristen och var medlem i Sävedalens missionskyrka, 
han uttryckte själv att han var en mycket speciell kristen, han gillade inte psalmer,
Bach var himmelsk musik för honom. Han hoppades att när han dog skulle vår
Herre ta med honom på en extra tur över Portugal (som han älskade för ljusets
skull) samt ville han få svar på sina frågor om svarta hål och annat i rymden.
Den sista boken som Arne läste var:
'KOSMOS' av Stephen Hawking. En underbar bok enligt Arne, 

klicka här för att läsa
mer om Stephen Hawking

Vid begravningen, fanns Arnes staffli med, på staffliet stod  den sista målningen
som föreställde en väg som försvann bort i ett dallrande ljus. Den målningen var
Arne mycket nöjd med. Dagen före han dog, blommade han plötsligt upp, betraktade
från sjuksängen sin målning och sa " Den målningen har det ljus som jag kämpat
och strävat efter hela mitt liv! Äntligen har jag funnit ljuset."


'Mot ljuset'

Morgonen efter somnade Arne stilla in klockan 6.00.
På begravningen  spelades klassisk musik och en ung man spelade gitarr.
Sista minuterna fick Arne själv sätta punkt, genom att spela en liten mazurka (bandupptagning)


     Självporträtt


Länk:

Till Arnes minnessida, skapad av Ann-Christin Larzon



 

Teckningar eller målningar 
utförda före 1950

 


Krita, skrapteknik

 


trädstudie 

 


träd akvarell studie 

 

 

                    

trädstudie med anteckningar 


ANN-CHRISTIN LARZONS WEBBSIDA


                                                                    


 


allt material på denna webbsida,
© 2004 - 2016 Arne Larzons familj 

©  Allt material på denna webbsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

foto, webbdesign och redigering: 
© 2012 Jan Hermansson 
all text and pictures on this website are copyright protected by international laws.
and may not be used without permission.

 

 

 

besöksräknare